Ouuufff vilken dag
Vaknade med Agata vid min sida *myspys* och kalla ben eftersom hon hade öppnat fönstret.. *inte så myspys längre*. Värre var det när jag faktiskt öppnade ögonen och upptäckte hur HEMSKT SMUTSIGT mitt rum var!! Det var för fan som om nån orkan dragit förbi .. det roligaste var nog mitt bord.. jag tror att det stod minst 7 2liters-flaskor vatten och cola.. tömda förstås xD Men shiiit.. så först gick vi ut och åt frukost .. PIZZA!!! Sedan när vi kom tillbaka så städade vi mitt rum.. ORDENTLIGT!!
Sedan vilade vi och om-sminkade oss och gick till nova. Där sjöng jag karaoke och spelade biljard och jag vet inte vilken jag sög mest på.. haha kunde inte en enda låt och biljard.. är inte direkt min grej.
Sen vid åtta kom jag hem till mitt vackra och nystädade rum.. "ny"städade.. och så sitter man här och äter vitlöksbröd =D gottissssss.. =D
Hoppas ni också haft det bra!
Sedan vilade vi och om-sminkade oss och gick till nova. Där sjöng jag karaoke och spelade biljard och jag vet inte vilken jag sög mest på.. haha kunde inte en enda låt och biljard.. är inte direkt min grej.
Sen vid åtta kom jag hem till mitt vackra och nystädade rum.. "ny"städade.. och så sitter man här och äter vitlöksbröd =D gottissssss.. =D
Hoppas ni också haft det bra!
Med risk att låta "emo" så skriver jag om döden
En av dessa dagar kommer alla att dö, vad är då meningen med att leva? Är meningen med livet döden?
Jag har alltid trott att det verkligen finns en meningen med livet, ett mål som alla ska klara av, en personlig historia som skrivs i Den Stora Boken eller något liknande, men ju längre jag lever och ju fler erfarenheter jag upplever desto lättare kommer jag fram till samma svar som nog har med tiden blivit min åsikt om meningen med livet; livet har ingen riktig mening. Allt finns förubestämt, visst, men det kan möjligen inte finnas en mening med att tro på en Gud som vakar över en, eller med att tusentals människor dör varje dag.
Man tycker att det borde finnas en mening med livet, men det är väl en personlig dilemma, och med det menar jag att, det kan inte finnas en enda mening med alltihop som räcker åt alla människor som ju är så olika. Det är i det närmaste omöjligt att kunna sammanfatta allas mål i livet i en enda mening som gör våra liv värdefulla. En enda mening med livet här på jorden som gör oss, människorna, till varelser som har en uppgift som vi kommer att klara av och sedan... ja, då kommer ju frågan; om det finns en mening med livet, ett mål med alltihopa, vad händer när vi klarat av det? När vi inte längre är värdefulla och vi iställer blir överblivna varelser som en gång jobbade hårt för att klara av en uppgift och sedan inte längre har ett mål att nå till, vad gör vi då? Och hur vet vi att vi har klarat av uppgiften? Kommer en ängel från himmelen och välsignar oss alla? Blir den dagen Den Stora Domedagen, och alla döda väcks från döden och samlas med de levande för att gå igenom den största samt högsta och heligaste domstolen som dömer oss utefter våra synder och hur djupt vi ångrat dessa, och enligt det så kommer vi antingen till himmelen eller helvetet?
//Sarah som alltid
Jag har alltid trott att det verkligen finns en meningen med livet, ett mål som alla ska klara av, en personlig historia som skrivs i Den Stora Boken eller något liknande, men ju längre jag lever och ju fler erfarenheter jag upplever desto lättare kommer jag fram till samma svar som nog har med tiden blivit min åsikt om meningen med livet; livet har ingen riktig mening. Allt finns förubestämt, visst, men det kan möjligen inte finnas en mening med att tro på en Gud som vakar över en, eller med att tusentals människor dör varje dag.
Man tycker att det borde finnas en mening med livet, men det är väl en personlig dilemma, och med det menar jag att, det kan inte finnas en enda mening med alltihop som räcker åt alla människor som ju är så olika. Det är i det närmaste omöjligt att kunna sammanfatta allas mål i livet i en enda mening som gör våra liv värdefulla. En enda mening med livet här på jorden som gör oss, människorna, till varelser som har en uppgift som vi kommer att klara av och sedan... ja, då kommer ju frågan; om det finns en mening med livet, ett mål med alltihopa, vad händer när vi klarat av det? När vi inte längre är värdefulla och vi iställer blir överblivna varelser som en gång jobbade hårt för att klara av en uppgift och sedan inte längre har ett mål att nå till, vad gör vi då? Och hur vet vi att vi har klarat av uppgiften? Kommer en ängel från himmelen och välsignar oss alla? Blir den dagen Den Stora Domedagen, och alla döda väcks från döden och samlas med de levande för att gå igenom den största samt högsta och heligaste domstolen som dömer oss utefter våra synder och hur djupt vi ångrat dessa, och enligt det så kommer vi antingen till himmelen eller helvetet?
//Sarah som alltid
25/25
Vi äger
Jag och Martin alltså xD
Vi fick tillbaka biologiproven idag. Jag visste att jag hade fått MVG men inte hur många poäng.
Först fick Martin sitt prov, där det stod 25/25.. han log som .. ah som Martin brukar le precis när han ska börja skryta =P. Då tänkte jag: aah så får man säkert 22-23 poäng .. ett knappt MVG säkert..
"Sarah" sa Robban och vände sig mot mig. Ger mig mitt prov. Jag kollar på resultatet.
FULL JÄVLA HELVETESPOTT!!!!!!!!!!!!!
hahaha och jag som har ett svagt G i betyg .. =D
höjning? kanske?
//Sarah
Jag och Martin alltså xD
Vi fick tillbaka biologiproven idag. Jag visste att jag hade fått MVG men inte hur många poäng.
Först fick Martin sitt prov, där det stod 25/25.. han log som .. ah som Martin brukar le precis när han ska börja skryta =P. Då tänkte jag: aah så får man säkert 22-23 poäng .. ett knappt MVG säkert..
"Sarah" sa Robban och vände sig mot mig. Ger mig mitt prov. Jag kollar på resultatet.
FULL JÄVLA HELVETESPOTT!!!!!!!!!!!!!
hahaha och jag som har ett svagt G i betyg .. =D
höjning? kanske?
//Sarah
Library Lovers!
Idag sjöng jag Andalusiens hymn på spanska i bibblan här i Vtuna.. shiiiiiiiiiiit va ja söööööööög xD
Direkt när jag kom ner från scenen blev jag ju omringad av folk som ville krama mig, det var ju trevligt =) Skaffade nya kompisar! Marcus, Chrille, Linda =) Och My och Moa men jag tror att jag faktiskt kände dem från förr, iaf My ^^
Aah så det var väl det som hände idag, ganska kul =D
//Sarah
Direkt när jag kom ner från scenen blev jag ju omringad av folk som ville krama mig, det var ju trevligt =) Skaffade nya kompisar! Marcus, Chrille, Linda =) Och My och Moa men jag tror att jag faktiskt kände dem från förr, iaf My ^^
Aah så det var väl det som hände idag, ganska kul =D
//Sarah
Busschaufförsjävlar
Idag åkte jag, som vanligt, buss från Erikslund efter att ha flummat mig lagom överdrivet mycket med Poowii och andra flummisar. Först såg jag att 524:an precis kom så jag sprang över vägen, trots att det var rött, och riskerade mitt liv. Jag sprang precis framför bussen och signalerade åt chaffisen att stanna. Gjorde han det? Nej, han åkte förstås vidare.
Efter att ha väntat i tio minuter på den kalla hållplatsen kom äntligen 610:an som skulle ta mig hem. Jag satt och lyssnade på musik samtidigt som jag njöt av värmen i bussen. Bussen stannade vid .. jag kommer inte ihåg hållplatsen, men någon hade i vilket fall tryckt på STOPP-knappen så bussen skulle stanna, så fick jag världens déjà vu när jag såg en dam springa andfått fram till bussdörren. Men vad händer då?
Jo, just då stängs dörren, rakt framför damens ansikte! Jag tänkte att "ja men chauffören öppnar väl om". Men tänk att han inte gjorde det, utan bara körde vidare. Då slog det mig att det är väl klart att folk väljer att köra bilar istället för att vänta på bussen eller bli IGNORERADE av chauffören om man nu råkar ha bråttom och springer lungorna av sig.
Så ett meddelande till alla busschaffisar i världen: Ert jobb är att se till att resenärerna kommer i tid till sina hållplatser. Om ni inte tycker att en enstaka resenär spelar någon roll, skaffa ett annat jobb!
//Sarah
Efter att ha väntat i tio minuter på den kalla hållplatsen kom äntligen 610:an som skulle ta mig hem. Jag satt och lyssnade på musik samtidigt som jag njöt av värmen i bussen. Bussen stannade vid .. jag kommer inte ihåg hållplatsen, men någon hade i vilket fall tryckt på STOPP-knappen så bussen skulle stanna, så fick jag världens déjà vu när jag såg en dam springa andfått fram till bussdörren. Men vad händer då?
Jo, just då stängs dörren, rakt framför damens ansikte! Jag tänkte att "ja men chauffören öppnar väl om". Men tänk att han inte gjorde det, utan bara körde vidare. Då slog det mig att det är väl klart att folk väljer att köra bilar istället för att vänta på bussen eller bli IGNORERADE av chauffören om man nu råkar ha bråttom och springer lungorna av sig.
Så ett meddelande till alla busschaffisar i världen: Ert jobb är att se till att resenärerna kommer i tid till sina hållplatser. Om ni inte tycker att en enstaka resenär spelar någon roll, skaffa ett annat jobb!
//Sarah
Nova!
Nova är ett fettkul ställe att vara på! Bara hänga, kolla på tv, spela pingis eller biljard. Kanske köpa en cola å en frukt precis efter att man simmat i byggnaden bredvid (Gym&Sim) med Agata och vänta på Robert å sen ba hänga där med honom och "Eddie" .. haha ne, Edmond, han hatar Eddie xD Iaf så vare kul idag =D
www.nova-uh.se
Ba så ni vet =)
//Sarah
www.nova-uh.se
Ba så ni vet =)
//Sarah
Fakta om Leonardo
Namn: Leonardo Isaksson
Födelsedatum: 5 Augusti 2002
Stjärntecken: Lejon
Ögonfärg: Brun
Hårfärg: Gyllenebrun
Längd: ~120 cm
Vikt: 20 kg
Älskar: Bilar, Cartoon Network och Spiderman
Han är min lillebror. Sötast, gulligast och... helt enkelt UNDERBARAST!! Luv yeeeeeeeh Leooo <3
Haha!
Igår var det kul med Agge =)
Hon kom hem till mig för jag skulle hjälpa henne med musikläxan ^^ Faktiskt så lyckades vi göra den xD Efteråt skulle vi gå och simma i sim&gym här i Vallentuna (var på väg att skriva sim&gyn men det skulle missupfattats alldeles för mycket) men precis då vi skulle gå in så träffade vi Valentino utanför och USCH vad söt han är ^^ hihi fast sen när vi stod där och pratade med honom så ringde vi Rabia för han skulle simma med oss men det visade sig att för det första hade han inga badkläder och för det andra så var han hemma hos någon och blahablaha så jag la på =) Orka bullshit. Efter 5 minuter så kom Rabia! Han gick iväg med Agge och snacka med henne och så medan jag stod och hängde med Valentino (som egentligen heter Erik) Sedan så kom vi ÄNTLIGEN in i simhallen och Agge betalade 30 spänn som man ska och gissa vad .. hon behövde legg eller PASS för att komma in i simhallen ... LOL! PASS! Som om simhallen låg i fucking Norge! Herregud.. Iaf så kom Agatas pappa med hennes pass och vi kom äntligen in i simhallen. Vi simmade, låg i jacuzzi och bada bastu ..
Nått som inte va så kul va att Messicas kanin dog <333333333333333333 RIP
//Sarah
Hon kom hem till mig för jag skulle hjälpa henne med musikläxan ^^ Faktiskt så lyckades vi göra den xD Efteråt skulle vi gå och simma i sim&gym här i Vallentuna (var på väg att skriva sim&gyn men det skulle missupfattats alldeles för mycket) men precis då vi skulle gå in så träffade vi Valentino utanför och USCH vad söt han är ^^ hihi fast sen när vi stod där och pratade med honom så ringde vi Rabia för han skulle simma med oss men det visade sig att för det första hade han inga badkläder och för det andra så var han hemma hos någon och blahablaha så jag la på =) Orka bullshit. Efter 5 minuter så kom Rabia! Han gick iväg med Agge och snacka med henne och så medan jag stod och hängde med Valentino (som egentligen heter Erik) Sedan så kom vi ÄNTLIGEN in i simhallen och Agge betalade 30 spänn som man ska och gissa vad .. hon behövde legg eller PASS för att komma in i simhallen ... LOL! PASS! Som om simhallen låg i fucking Norge! Herregud.. Iaf så kom Agatas pappa med hennes pass och vi kom äntligen in i simhallen. Vi simmade, låg i jacuzzi och bada bastu ..
Nått som inte va så kul va att Messicas kanin dog <333333333333333333 RIP
//Sarah
Ångest!
Imorgon ska vi skriva en uppsats i skolan, hela förmiddagen.. Fyfan vad jag har ångest, jag ruschar alltid på sånt där men nu .. NU JÄVLAR ska ja ta de lungt asså xD Jag tänker planera ordentligt och skriva så bra jag kan fåse om Sissel bestämmer sig för att ge mig MVG -.- Aja men jag klarar nog mig förhoppningsvis, med VG minst .. det gör jag alltid xD På tal om VG fick jag det på franskaprovet.. är fortfarande nervös över historiaprovet vi gjorde förra veckan.. det kommer vi inte få tillbaka förs nästa vecka.. GAAAH hata långsamt rättande lärare ^^
Idag kunde jag gå utan kryckor! *miracle!* fast det gjorde ont när jag skulle gå i trappor eller backar ^^ mhm.. å så e foten blå xD men de gör inget jag tycker om den färgen :P
Nu ska jag göra min musikuppgift om låten Ocean Avenue av Yellowcard =D
Pöss <3
//Sarah
Idag kunde jag gå utan kryckor! *miracle!* fast det gjorde ont när jag skulle gå i trappor eller backar ^^ mhm.. å så e foten blå xD men de gör inget jag tycker om den färgen :P
Nu ska jag göra min musikuppgift om låten Ocean Avenue av Yellowcard =D
Pöss <3
//Sarah
Fettisdagen!
Idag gjorde man nationella prov i svenska. Läsförståelse. Det var ganska lätt men man var rädd hela tiden att ens svar inte skulle räcka för att uppnå de höga nivåerna och att man skrev fel. Jag var så nervös så att jag i stort sett bara vågade stirra på pappret i ca. 5 minuter. Sen lossnade det så jag klarade mig rätt bra. Jag var t.o.m. klar 40 minuter innan tiden skulle gå ut så sista tiden satt jag bara och halvsov. Jag undrar när (och om) vi får tillbaka proven eller när vi ens får reda på resultaten.
På något sätt speglar nationella provet i läsförståelse hur vi är, vi ungdomar. Vi är så rädda att stå ut, vi är så rädda för att göra fel så vi först inte reagerar när vi ställs inför ett prov som kan påverka hela ens liv. Vi är så rädda att svara fel, att tänka fel. Innerst inne vill vi svara som alla andra så att vi vet att vi har rätt, även om det kan leda till ett sämre resultat än vad vi satsat på. Och varför vill vi vara som alla andra? Skulle det verkligen vara lättare att varje dag oroa sig för vad alla andra tycker, hur alla andra ser en? Är det lättare att leva enligt en viss mall än enligt ens egna regler så långt det går? Är det lättare att vara någon annan än sig själv?
Förresten så åt väl alla sina semlor idag? Jag vet att jag gjorde det i alla fall!
Pöss <3
//Sarah
På något sätt speglar nationella provet i läsförståelse hur vi är, vi ungdomar. Vi är så rädda att stå ut, vi är så rädda för att göra fel så vi först inte reagerar när vi ställs inför ett prov som kan påverka hela ens liv. Vi är så rädda att svara fel, att tänka fel. Innerst inne vill vi svara som alla andra så att vi vet att vi har rätt, även om det kan leda till ett sämre resultat än vad vi satsat på. Och varför vill vi vara som alla andra? Skulle det verkligen vara lättare att varje dag oroa sig för vad alla andra tycker, hur alla andra ser en? Är det lättare att leva enligt en viss mall än enligt ens egna regler så långt det går? Är det lättare att vara någon annan än sig själv?
Förresten så åt väl alla sina semlor idag? Jag vet att jag gjorde det i alla fall!
Pöss <3
//Sarah
Jasså
Jasså så det är så man ser på mig?
Rosanna beskrev mig igår som en som tänker "den som inte är som jag är en underlägsen varelse" mhm.. det tror jag inte att jag tänker. Jag menar, jag gör mitt bästa för att vara trevlig mot folk som är trevliga tillbaka och jag ser inte någon som underlägsen överhuvudtaget förutom mig själv då kanske i mörka stunder då jag känner mig ensam och övergiven som alla kanske känner sig ibland. Men hon måste ju se mig som värsta nazi? Undrar var hon fått det intrycket från.. inte från mig i alla fall! Fast jag kanske är lite väl dryg och bitchig mot henne ibland.. då får hon skylla sig själv för jag är inte sådan seriöst mot någon som inte gjort mig något så hon måste ha provocerat fram det hos mig. And though I know, I'm no angel but maybe I'm not supposed to be one either =)
Puss <3
//Sarah
Rosanna beskrev mig igår som en som tänker "den som inte är som jag är en underlägsen varelse" mhm.. det tror jag inte att jag tänker. Jag menar, jag gör mitt bästa för att vara trevlig mot folk som är trevliga tillbaka och jag ser inte någon som underlägsen överhuvudtaget förutom mig själv då kanske i mörka stunder då jag känner mig ensam och övergiven som alla kanske känner sig ibland. Men hon måste ju se mig som värsta nazi? Undrar var hon fått det intrycket från.. inte från mig i alla fall! Fast jag kanske är lite väl dryg och bitchig mot henne ibland.. då får hon skylla sig själv för jag är inte sådan seriöst mot någon som inte gjort mig något så hon måste ha provocerat fram det hos mig. And though I know, I'm no angel but maybe I'm not supposed to be one either =)
Puss <3
//Sarah
Mhm.. so this is what people call a blog?
Yes indeed this must be it!
This must be the way people in the I-countries communicate!
We Use Teh Bloooog!
Jag må verka galen men tro mig, jag är inte så galen som alla tror =D Eller jo, kanske lite, men ..
Aja, i vilket fall som helst, det här är min blogg och hädanefter kommer jag att skriva om allt och inget i stort sett här, så jag börjar väl med att berätta lite grann om vad som händer i mitt liv just nu..
Jag sitter vid datorn med min högra fot uppe på en stol, varför?, jo för att klantiga handbollsmålvaktiga (finns det något ord som ens heter så?) jag råkade stuka foten på träningen i onsdags. Konsekvenser: 1. Jag fick inte vara med på matchen i torsdags *buhu* 2. Jag måste gå runt med kryckor (fast bara en senaste dagen *yippiiie*) 3. Jag kunde inte gå på bio igår *buuuuuuhuuuuuuhuuuu*
Annars är mitt liv som alla andras ungefär, kämpar emot allt och alla, som alla andra tonåringar. Ska snart lämna in min gymnasieansökan och se att jag kommer in på alla program jag sökt in på, vilket inte var så svårt eftersom det är program med lagom låga intagningspoäng och jag har lagom höga poäng.. eller låga om man jämför med de andra i min superfantastiska klass som är full med intelligenta elever men usch vad jag älskar dem alla! För ni vet, min klass 9 Natur, vi tror inte att vi är speciella, vi tror inte att vi är bättre, vi ÄR bara det! (Up Yours M, Id och A!!)
Mhm.. Jag ska nog inte skriva mer nu ..
So long Goodbye! <3
//Sarah
This must be the way people in the I-countries communicate!
We Use Teh Bloooog!
Jag må verka galen men tro mig, jag är inte så galen som alla tror =D Eller jo, kanske lite, men ..
Aja, i vilket fall som helst, det här är min blogg och hädanefter kommer jag att skriva om allt och inget i stort sett här, så jag börjar väl med att berätta lite grann om vad som händer i mitt liv just nu..
Jag sitter vid datorn med min högra fot uppe på en stol, varför?, jo för att klantiga handbollsmålvaktiga (finns det något ord som ens heter så?) jag råkade stuka foten på träningen i onsdags. Konsekvenser: 1. Jag fick inte vara med på matchen i torsdags *buhu* 2. Jag måste gå runt med kryckor (fast bara en senaste dagen *yippiiie*) 3. Jag kunde inte gå på bio igår *buuuuuuhuuuuuuhuuuu*
Annars är mitt liv som alla andras ungefär, kämpar emot allt och alla, som alla andra tonåringar. Ska snart lämna in min gymnasieansökan och se att jag kommer in på alla program jag sökt in på, vilket inte var så svårt eftersom det är program med lagom låga intagningspoäng och jag har lagom höga poäng.. eller låga om man jämför med de andra i min superfantastiska klass som är full med intelligenta elever men usch vad jag älskar dem alla! För ni vet, min klass 9 Natur, vi tror inte att vi är speciella, vi tror inte att vi är bättre, vi ÄR bara det! (Up Yours M, Id och A!!)
Mhm.. Jag ska nog inte skriva mer nu ..
So long Goodbye! <3
//Sarah
